Städning på dagtid är en arbetsmiljö- och jämlikhetsfråga

Den svenska städbranschen förändrades på 70-talet och då blev städarna jämställda med andra arbetsgrupper på arbetsmarknaden. Fastighetsanställdas Förbund i Sverige kämpade sida vid sida med de stora arbetsgivarna för att göra städning dagtid till en norm. Det gick vägen och i dag sker omkring 70 % av all städarbete i Sverige dagtid. Dock ser det ut som om pendeln skiftar. 

Enligt Ewa Edström, avtalsansvarig ombudsman på Fastighetsanställdas Förbund i Sverige  kan man skönja en liten skiftning tillbaka till städning på obekväm arbetstid, med andra ord sena kvällar, tidiga morgnar och nätter.
”Jag tror att det dels beror på de stora vinstkraven som finns i samhället, och att man kör verksamheter på fabriker och företag i princip dygnet runt. Alla lokaler och maskiner utnyttjas till max”.

Städyrket kännetecknas av ensamarbete. Ewa Edström hänvisar till forskning inom branschen där framförallt kvinnor oroar sig för att bli utsatta då de arbetar obekväma tider, och framförallt ensamma. Utöver att branschen är kvinnodominerad är städjobbet även inkörsporten till arbetslivet för många, med andra ord en tydlig arbetsmiljöfråga.

En annan bidragande orsak till skiftningen är det växande antalet invandrare inom branschen.
”Många av städarna har invandrarbakgrund, saknar språkkunskaper och därmed en sämre ställning på arbetsmarknaden. De varken kan eller vågar talar för sig. Men om du t.ex. talar svenska, har du alternativ och då kan söka annat”.

”Efter till exempel flyktingvågen 2015 har man diskuterat mycket om flyktingarnas integrering i det svenska samhället och hur man kan främja deras sysselsättningsmöjligheter. Då ter sig framförallt städbranschen som ett alternativ. Men hur ska man integreras om man inte har arbetskamrater. Du lär dig inte språket om du inte träffar andra mänskor och då integreras du inte heller. Så vi betraktar det här också som integrationsfråga men också en fråga om likabehandling, menar hon.

Kollektivavtalen har också en viktig roll i förändringsarbetet som fackförbunden gör inom städbranschen. Som exempel tar Edström ersättningar för arbete som utförs under obekväm arbetstid, och att dessa är såpass dyra för arbetsgivarna så att det inte lönar sig att ha arbetstagare på jobb dessa tider.

Dispens för nattarbete knepig
Nattarbete är generellt förbjudet i Sverige enligt arbetstidslagen med vissa undantag som exempelvis för samhällsviktiga funktioner. Arbetsgivare kan dock anhålla om dispens från förbudet, endera hos fackförbundet eller hos arbetsmiljöverket, för att få bedriva städarbete på natten.
”Det här är ett viktigt verktyg för facket, för vi kan antingen säga nej eller ställa krav på att den arbetsgivare som får dispens”, berättar Edström.

Statistiskt sett har nattarbete inom städbranschen ökat i Sverige. Dagarbete har minskat från 72 % till 70 % under de senaste fem åren. Skiftningen är liten, men något som fackförbundet är tvunget att noggrant se närmare på enligt Edström.
Huruvida dispensloven har bidragit till denna skiftning eller ej vågar hon inte dryfta om. Men samtidigt är det här en prekär fråga.
”Beviljas inte dispenser så får inte de schyssta företag – de som har kollektivavtal – kontrakten de önskar sig och då kanske de skumma företagen kommer in i stället. Dem vill vi inte ha på marknaden”.

”Dessutom måste vi tänka på marknaden, och på våra medlemmar som är anställda av företag som sköter sig, och att deras anställda inte ska bli arbetslösa. Där sitter man lite i en rävsax”, konstaterar Edström.

Balansgång krävs. Ifall man styr för mycket är risken att man endast har aktörer som fuskar kvar på marknaden.
”När förbundet beviljar lov för nattstädning krävs en omfattande arbetstidsförkortning. I Sverige är heltidsarbete 40 timmar per vecka, men jobbar man ständigt nattskift då är heltidsmåttet 34 timmar per vecka. Det är kravet vi ställer på arbetsgivare som söker dispens”, poängterar Edström.

Skribent: Marie Sandberg-Chibani, Servicefacket PAM